Gemensamma språkövningar leder vägen till vetenskaplig stil

Snart är det dags för nationellt prov i Svenska 3 och mina elever har precis skrivit sitt tredje PM. Oj, vad vi har slitit med denna texttyp och nu på tredje försöket händer det minsann grejer. Vilken skillnad mot deras första PM! Sådant som var oklart då, som exempelvis genreanpassningen (att de ska utreda en frågeställning och dra en slutsats) och källanvändningen (att själva utredningen består av referat av olika källor) har nu klarnat.

Efter elevernas första PM fick vi repetera källhänvisningstekniken och jag behövde påminna om att använda rikligt med referatmarkörer. Textbindningen och styckestrukturen la vi mängder av krut på i samband med PM2, vilket jag har skrivit om här. Det har också klarnat allt mer att närläsningen av källorna är nyckeln till skickligt utförda referat. Det här vi också tränat på tillsammans (kika gärna här och här). Nu, efter PM 3, kunde jag konstatera följande:

Ovanstående är ett utdrag ur det korta dokument som jag kallar för ”kollektiv respons”, som jag brukar dela med eleverna efter att de har skrivit klart sina texter, eller efter en första version när de får respons innan slutbedömningen. Detta är naturligtvis inte något som ersätter den personliga och riktade responsen utan den fungerar som ett komplement.

Den kollektiva responsen samlar jag i ett dokument som jag delar med hela klassen och det dokumentet kan de gå tillbaka till om och om igen om de vill. För mig fungerar det också som en tydlig påminnelse om vad som i huvudsak fungerade bra och mindre bra i samband med ett visst PM. Om många elever lyckas med något, eller om många gör liknande fel, är det ju en viktig signal till mig om undervisningen.

Inför PM3 la vi fokus på den vetenskapliga stilen och jag ville genom repetition och fler övningar visa vägen till variation i meningsbyggnad och ordföljd. Jag utgår ifrån bedömningsunderlaget för Delprov A, som ni hittar här och säkert känner igen:

En diskussion kring ovanstående underlättas om man har arbetat med grammatik på det vis som Katarina, Charlotta  och Åsa beskriver – något som jag själv eftersträvar och försöker förstärka ännu mer för varje år som går. I senaste numret av Svenskläraren finns en mycket läsvärd artikel av Kersti Wrangsjö kring just det här – jag rekommenderar er som är sugna på att se över just grammatikundervisningen att läsa den! Hon skriver:

”Grammatikmomentet avslutades sedan med att eleverna fick reflektera över en egenskriven text […] Uppgiften gick ut på att eleverna fick fundera över hur fördelningen mellan huvudsatser och bisatser såg ut. De fick undersöka hur fraserna i den egna texten såg ut och vilka fundament de använde. Sedan fick de själva granska texten och skriva vilka effekter som användningen av de olika grammatiska elementen hade för just deras text och vilka slutsatser de kunde dra av detta. På så vis har de fått tillämpa den kunskap de förvärvat under de första lektionerna och satt den kunskapen i ett meningsfullt sammanhang. Eleverna har således utvecklat ett metaspråk som resulterat i att de kan samtala i grammatiska termer om texter och de har lärt sig undersöka texter och se vad det är som gör att en text upplevs på ett särskilt sätt.”

Jag satte ihop en presentation som vi utgick ifrån när vi diskuterade, jämförde och bearbetade textexempel. Om du vill kika på och använda presentationen så hittar du den här:

SV3 Vetenskaplig stil

Vi varvade övningarna i presentationen med att eleverna fick analysera sina tidigare texter. Bland annat fick alla elever välja ett stycke ur huvuddelen i sitt första PM och granska det utifrån sådant vi hade belyst tillsammans. De fick också skriva om stycket genom att variera meningsinledningarna och fundamenten. Efteråt visade de sina nya versioner för varandra i grupp, förklarade vilka förändringar de hade gjort och vad effekten blev.

Min upplevelse är att den här typen av språkliga övningar visar eleverna vad som kännetecknar en god vetenskaplig stil och hur de själva kan förändra och utveckla sitt skrivande. Det är framförallt när de får tid på lektionstid att träna utifrån gemensamma textexempel och sina egna texter som de utvecklas. Att träna på en sådan här ganska avancerad nivå är dock inget som jag gör inför PM1, men språkliga övningar i allmänhet försöker jag återkomma till kontinuerligt i alla kurser (läs gärna mer om det här och här, till exempel).

Vill du läsa mer om hur jag undervisar i vetenskapligt skrivande så har jag sammanställt mina bästa tips här. Om du vill ge dina elever lite tips kring hur närläsning av avancerad text kan gå till (inför att de ska ta sig an NP-texthäftet, kanske?) så får du gärna använda min genomgång:

En guide till textläsningen i Svenska 3

Ha det fint!

Åsa Edenfeldt